Så beräknar du kostnaden för platta på mark – exempel och kalkyl

Här får du en praktisk genomgång av vad som påverkar kostnaden när du gjuter platta på mark. Du får också en steg-för-steg-kalkyl med mängder, så att du kan begära jämförbara offerter och undvika dyra misstag.

Överblick: vad ingår och varför påverkar det prisbilden

En platta på mark är mer än betong. Arbetet omfattar utsättning, schakt, bortforsling, geotextil, kapillärbrytande lager (makadam), dränering, cellplastisolering, kantbalk, armering, installationer för vatten, avlopp och el, radonskydd, form, gjutning, eftervård och ibland golvvärme. Varje del har sin kostnad och sina risker.

Markförhållanden, åtkomlighet och lastkrav styr både mängder och metod. Lera, berg i dagen eller hög grundvattennivå kräver mer förarbete än stabil grusås. En enkel rektangulär yta blir billigare att producera än en plan med många vinklar, genomföringar och nivåskillnader.

Viktiga kostnadsdrivare du bör känna till

Flera faktorer styr helheten. Förstå dem och du kan planera smartare och få bättre jämförbarhet mellan offerter.

• Mark och schakt: Jordart, djup till bärigt lager och behov av bortforsling. Tillfartsväg och utrymme för maskiner påverkar tidsåtgång och maskinval.
• Dränering och kapillärbrytande lager: Tjocklek och materialkvalitet på makadam, geotextilklass och eventuellt dräneringsrör.
• Isolering: Cellplastens tjocklek och hållfasthetsklass (t.ex. EPS S100/S150) styr mängd och pris. Kallare klimat eller lågenergikrav ökar isolermängden.
• Kantbalk och formsystem: Mer armering och formarbete vid tung last, stora spännvidder eller infällda socklar/trösklar.
• Installationer: Antal avloppspunkter, genomföringar, golvvärme, elrör och radonduk med anslutningar/sugpunkt.
• Betong och pumpning: Betongkvalitet, tillsatsmedel, åtkomst för pumpbil och gjutlängd påverkar tid och resurser.
• Etablering och logistik: Bodar, el/vatten på plats, transporter och avfallshantering syns ofta som egna poster.

Som grov fördelning kan du räkna med att markarbete ofta utgör en stor del av totalen, följt av betong/armering och isolering. Installationer och etablering/logistik tar en mindre, men ibland avgörande andel.

Egen kalkyl steg för steg (prisexempel utan siffror)

Nedan får du en metod som ger tydliga mängder. Med dem kan du begära skarpa offerter och se vad som driver kostnaden.

• Måttsätt ytan: Beräkna total area i m² och ytterperimeter i meter. En enkel rektangel ger färre spill och snabbare produktion.
• Bestäm tjocklekar: Kapillärbrytande lager (vanligt 150–300 mm), isolering (vanligt 200–300 mm), betongtjocklek (ofta 100–120 mm) samt kantbalkens dimension.
• Räkna mängder:
  • Betong m³ = plattans tjocklek i m × area + kantbalkens volym.
  • Cellplast m³ = isolertjocklek i m × area (lägg på spill och eventuella förstyvningar).
  • Makadam m³ = lager i m × area, justerat för komprimering.
  • Armering: Antal armeringsnät utifrån täckmått och överlapp. Lägg till kant- och sprickarmering.
  • Radonduk/geotextil m² = area + överlapp.
• Installationer: Lista antal avloppspunkter, rörgenomföringar, golvvärmeslingor och elrör. Ange placering på ritning.
• Maskin och logistik: Notera behov av grävmaskin, vibroplatta/padda, laser, betongpump, samt bortforsling av massor.

Exempel på mängdberäkning för en platta om 100 m²: Betongvolym för 100 mm platta blir cirka 10 m³. Tillkommer kantbalk, exempelvis 0,3 m bred och 0,2 m hög runt ytterkant, vilket ger ytterligare volym utifrån husets perimeter. Cellplast 300 mm ger cirka 30 m³ isolering. Makadam 200 mm ger cirka 20 m³ före komprimering. Armering dimensioneras ofta med nät över hela ytan plus extra i kantbalk och runt öppningar.

Som översiktlig budgetfördelning kan du räkna med riktvärden som ofta hamnar inom dessa intervall: mark och schakt 30–50 %, betong och armering 20–35 %, isolering 10–20 %, installationer 5–15 %, etablering och transporter 5–10 %, eftervård/ytor 5–10 %. Justera efter dina förutsättningar.

Arbetsgång och kvalitetssäkring

• Utsättning och höjder: Säkerställ fasta referenser och rätt färdigt golv (FG) mot omgivande mark och trösklar.
• Schakt och bärlager: Schakta till rätt nivå, lägg geotextil och fyll på kapillärbrytande lager. Komprimera i skikt och dokumentera med slagningsvärden där det är motiverat.
• Dränering och radon: Lägg dräneringsrör med fall och installera radonduk med täta skarvar samt genomföringar. Förbered radonsugpunkt vid behov.
• Isolering och kantbalk: Lägg cellplast i två eller fler skikt med förskjutna skarvar. Montera kantform och kantarmering.
• Armering och installationer: Placera armeringsnät på distanser. Dra avlopp, vatten, el och eventuell golvvärme enligt ritning.
• Gjutning och eftervård: Gjut, vibra och glätta. Skydda mot uttorkning, kyla och regn. Täck och vattna för kontrollerad härdning.

Gör egenkontroller: kontrollera mått, nivåer, fall mot golvbrunnar, täthet i radonduk, armeringens täckskikt och planhet. En praktisk tumregel är att planheten ska vara inom några millimeter på två meters rätskiva i bostadsrum. Dokumentera med foton och checklista.

Vanliga misstag att undvika

• Underkomprimerat bärlager: Leder till sättningar och sprickor. Komprimera i tunna skikt och kontrollera resultat.
• Fel nivå mot mark: För låg sockel ger fuktrisk. Säkerställ tillräcklig frihöjd och lutning från huset.
• Bristande radonskydd: Otäta skarvar och genomföringar gör duken verkningslös. Använd rätt tejp och manschetter.
• För få genomföringar: Saknade reservrör för framtida installationer kräver dyr efterbearbetning.
• Otillräcklig eftervård: Snabb uttorkning ger ytsprickor och svagare yta. Täck och håll fukt enligt rekommendation.
• Gjutning i ogynnsamt väder: Kyla eller stark sol utan skydd påverkar hållfasthet och yta. Planera efter väder och använd vinter- eller sommaråtgärder.

Tänk på säkerhet. Betong är frätande, använd handskar och skyddsglasögon. Lyft rätt, förankra formar, och håll ordning på kablar och slangar för att undvika snubbelrisk.

Efter gjutning: torktid, mätningar och nästa steg

Låt plattan härda kontrollerat och planera in fuktmätning innan du lägger täta golv. Kontrollera även planhet, sprickbildning och fogar vid trösklar, pelare och avloppspunkter. Eventuell slipning eller spackling gör du först när fuktvärdena tillåter.

Nästa steg är ofta stomresning eller montage av syll. Montera syllisolering, täta genomföringar och säkra att radonskyddets anslutningar följer upp i vägg. Håll dräneringen fungerande under byggtiden och se till att vatten leds bort från plattan.

Sammanfattningsvis: ta fram tydliga mängder, be om specificerade offerter och kontrollera kritiska moment under arbetet. Då får du en hållbar platta och en förutsägbar kostnadsbild.