Så mäter du betongens fukt före golvläggning

Fel fuktnivå i betongen är en av de vanligaste orsakerna till skador på nya golv. Den här guiden förklarar hur du kontrollerar fukten på rätt sätt, vilka gränsvärden som gäller och hur du planerar uttorkningen för ett hållbart resultat.

Du får praktiska råd, begrepp förklarade på enkel svenska och en tydlig väg framåt oavsett om du hanterar en platta på mark, källare eller ett mellanbjälklag.

Bakgrund: fukt, risker och begrepp

Betong innehåller byggfukt som måste torka ut innan ett golv med lim, spackel eller tätt ytskikt kan läggas. Om fukten kapslas in kan lim släppa, plastmatta börja bubbla, trä svälla och mögel växa i skarvar. Därför mäter man relativ fuktighet (RF) i betongen. RF anger hur nära mättnad fukten i porerna är, och mäts i procent.

I Sverige används främst RBK-metoden (borrhålsmätning) där en givare sätts i ett förberett hål på rätt djup och får stabilisera innan avläsning. Resultatet jämförs sedan med gränsvärden för det golvsystem du ska lägga.

Vanliga orsaker till för hög fukt

Förstå varför fukten är hög så kan du styra uttorkningen och undvika återfuktning:

• Ung betong eller tjock platta – mer vatten att torka ut och längre torktid.
• Låg temperatur och hög luftfuktighet i rummet – minskar avdunstningen.
• Avsaknad av kapillärbrytande skikt eller ångspärr under platta på mark – markfukt vandrar upp.
• Läckage, slagregn eller tvättning under byggtiden – tillfört vatten i konstruktionen.
• Otillräcklig ventilation och värme – byggfukten stannar kvar.
• Golv­värme inte driftsatt – värme hjälper uttorkning, men kräver kontrollerad uppstart.

Metoder för fuktmätning i betong

Den säkraste metoden är borrhålsmätning av RF enligt RBK. Den mäter fukttillståndet i betongens porer där golvmaterialet kommer påverkas. Så går det till i korthet:

• Planera mätpunkter: minst två på mindre ytor och fler vid stora rum, kalla zoner, skarvar och genomföringar.
• Borra på rätt djup: 40 % av betongtjockleken vid ensidig uttorkning (t.ex. platta på mark), 20 % vid tvåsidig.
• Rengör hålet noga, sätt i hylsa/plugg och täta. Låt stabilisera enligt metod och instrument (ofta 2–3 dygn).
• Mät och dokumentera: RF i betong, betong- och rumstemperatur samt rumsluftens RF.

CM-metoden (karbidmetoden) mäter fukthalt i borrmjöl och redovisas som CM-%. Den används ofta på gips-/anhydritmassor och vissa avjämningar. Notera att handhållna ytmätare (kapacitiva eller resistiva) bara ger indikationer nära ytan och kan inte ensamma avgöra om golv är säkert att lägga.

För beställare och förvaltare är det klokt att anlita RBK-auktoriserad fuktkontrollant och säkerställa spårbara protokoll med foto, positionsskiss och mätdata.

Rekommenderade gränsvärden före olika golv

Följ alltid golv- och limleverantörens systemkrav. Som tumregler (vid cirka 20 °C betong- och rumstemperatur):

• Täta ytskikt som plastmatta, vinyl och gummigolv: högst 85 % RF i mätpunkten.
• Flytande trägolv ovan ångspärr (PE-folie 0,2 mm): cirka 75 % RF i betongen och rätt fuktkvot i träet (ofta 7–9 %).
• Limmande parkett direkt mot betong: ofta 60–65 % RF i betongen, beroende på lim- och parkettsystem.
• Laminat: liknande krav som för trägolv; se systemanvisning.
• Klinker/keramik på avjämning i torra utrymmen: typiskt upp till 85 % RF; under tätskikt i våtrum gäller tätskiktets krav.
• Anhydrit/gipsbaserad avjämning: ofta högst 75 % RF eller cirka ≤0,5 CM % före täta ytskikt.

Med golvvärme väljer man ofta den lägre delen av spannet och säkerställer stabil drift. Golvvärmen kan användas för uttorkning men bör sänkas eller stängas av 24–48 timmar före mätning och läggning för att undvika falska värden och spänningar.

Planera uttorkning, skydd och kontroller

Ett tydligt arbetsflöde minskar risken för förseningar och skador:

• Skapa byggklimat: håll cirka 20 °C och 40–60 % RF i luften med värme, ventilation och vid behov kondens- eller sorptionsavfuktare.
• Skydda mot återfuktning: täck öppningar, undvik spolning, säkerställ fungerande dränering och kapillärbrytning.
• Styr uttorkningen: driftsätt golvvärme stegvis, använd fläktar för luftomblandning och håll dörrar/luckor öppna.
• Planera skiktning: avjämningsmassa/flytspackel behöver själv torka; beakta extra torktid enligt produktblad.
• Följ upp: mät igen på samma punkter. Dokumentera alla mätningar i en enkel kontrollplan.
• Förbered underlag: slipa, dammsug och prima enligt system. Lägg ångspärr där det krävs.

När betongen når rätt nivåer kan du gå vidare med golvläggning enligt tillverkarens anvisningar och det underlagssystem du valt.

Vanliga misstag att undvika

• Att lita på enbart ytmätare. De visar inte fukten på rätt djup för beslut om läggning.
• För få mätpunkter eller felaktigt mätdjup. Var extra noga vid ytterväggar, skarvar och rörgenomföringar.
• Att ignorera temperatur. RF-värden måste alltid tolkas med kännedom om betong- och rumstemperatur.
• Att lägga täta golv utan ångspärr på platta på mark. Markfukt kan orsaka blåsor och lukt.
• Bristande skydd mot återfuktning efter första godkända mätning. Håll klimatet stabilt fram till läggning.
• Otillräcklig dammhantering vid borrning. Använd dammutsug, andningsskydd (P2/P3), hörselskydd och skyddsglasögon.

Sammanfattningsvis: mät RF i betong med rätt metod, jämför mot relevanta gränsvärden och styr klimatet tills målen är uppfyllda. Med genomtänkt uttorkning, korrekt ångspärr och spårbar dokumentation minskar du risken för kostsamma golvskador och får ett stabilt underlag för många års problemfri drift.